Så väljer du möbler för offentlig miljö – 8 saker att tänka på

Att välja möbler för offentlig miljö handlar om mer än form, färg och pris. Möblerna ska fungera för många olika människor, tåla frekvent användning och passa verksamhetens arbetssätt. Samtidigt behöver de samspela med lokalens tillgänglighet, säkerhet och arkitektur.

Det gäller oavsett om du planerar en skola, ett kontor, en vårdmiljö, ett väntrum, ett bibliotek eller en annan gemensam miljö. För arkitekten är helheten och gestaltningen central. För inköparen är kravställning, dokumentation och långsiktig ekonomi avgörande. För verksamheten är det den dagliga funktionen som till sist visar om valet blev rätt.

Den korta rekommendationen är därför: börja med användningen, välj kvalitet för hela livslängden och kontrollera att möbleringen fungerar för både människorna och rummet.

1. Börja med verksamheten – inte med möbelkatalogen

En stol i ett väntrum används på ett annat sätt än en stol i ett personalrum. Ett bord i en skolmatsal möter andra krav än ett konferensbord, även om måtten på papperet ser liknande ut.

Börja därför med att beskriva situationen där möbeln ska användas:

• Vilka ska använda den?
• Hur många använder den samtidigt?
• Hur ofta flyttas eller möbleras den om?
• Ska människor arbeta, äta, vänta, mötas eller vila?
• Behöver ytan tåla spill, stötar eller intensiv rengöring?
• Finns det användare med särskilda behov?

Genom att formulera användningen först blir det lättare att välja rätt modell, storlek, bordsskiva, ytbehandling och klädsel. Det minskar också risken för att estetiskt tilltalande möbler visar sig fungera dåligt i vardagen.

2. Planera för tillgänglighet och fria rörelsevägar

En offentlig eller publik lokal ska kunna användas av människor med olika förutsättningar. Boverkets regler om tillgänglighet gäller byggnaden och miljön som helhet – inte en lös möbel isolerad. Möbleringen påverkar däremot om lokalen faktiskt förblir framkomlig och användbar.

Kontrollera därför bland annat att:

• gångstråk och kommunikationsytor inte blockeras,
• det finns plats att komma fram och vända med rullstol där det behövs,
• personer kan sätta sig och resa sig på ett tryggt sätt,
• bord går att använda med olika typer av sittplatser,
• placeringen inte minskar nödvändig fri bredd i utrymningspassager.

Boverket betonar att kommunikationsutrymmen måste vara tillgängliga och användbara. Vilka mått och lösningar som krävs beror på byggnaden och den avsedda användningen. Därför behöver möbleringsplanen alltid stämmas av mot det aktuella projektets tillgänglighets- och brandskyddsprojektering.

Läs mer hos Boverket om tillgängliga kommunikationsutrymmen och om bredd i utrymningsvägar.

3. Anpassa ergonomin efter hur länge möbeln används

Ergonomi är inte bara en fråga för traditionella kontorsarbetsplatser. Sitthöjd, bordshöjd, stöd och möjlighet till variation påverkar hur en möbel fungerar även i skolor, personalutrymmen, mötesrum och andra arbetsmiljöer.

Ju längre en person förväntas använda platsen, desto viktigare blir möjligheten att arbeta eller sitta bekvämt. Vid bildskärmsarbete behöver bordet exempelvis vara tillräckligt stort för att utrustningen ska kunna placeras flexibelt och för att armar och händer ska kunna avlastas. Arbetsmiljöverket framhåller också att arbetsyta och arbetshöjd ska vara anpassade till arbetsuppgiften och användaren.

Det betyder inte att alla miljöer behöver samma typ av justerbara arbetsmöbel. Det betyder att möbelns ergonomiska egenskaper måste motsvara användningstiden och arbetsuppgiften.

Läs mer hos Arbetsmiljöverket om arbetsställningar och arbetsrörelser och om arbetsplatsen vid användning av datorer och bildskärmar.

4. Välj kvalitet som är anpassad för offentlig användning

Möbler i offentliga miljöer utsätts ofta för större belastning än möbler i hemmet. De används av fler personer, under fler timmar och ibland på sätt som är svåra att förutse. Stabilitet, hållfasthet och konstruktion blir därför centrala delar av kvaliteten.

Be leverantören beskriva hur möbeln är avsedd att användas och vilken dokumentation som finns. Vid offentlig upphandling kan relevanta standarder användas för att verifiera krav på bland annat säkerhet, styrka, hållbarhet och dimensioner. Vilken standard som är relevant beror på möbeltyp och användningsområde – ett bord, en stol och en vilmöbel kan inte bedömas utifrån exakt samma krav.

Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier för möbler innehåller stöd för kravställning och hänvisar till exempel på relevanta EN-standarder. Kriterierna är stöd vid upphandling, inte en generell lag som automatiskt gäller varje möbelinköp.

5. Tänk igenom material, ytskikt och rengöring

Rätt materialval utgår från miljön. En bordsskiva i ett lugnt mötesrum behöver inte nödvändigtvis ha samma egenskaper som en skiva i en matsal eller en skola.

Fråga hur ytan reagerar på den rengöring som verksamheten faktiskt använder. Ta också reda på hur repor, märken och normalt slitage påverkar uttrycket över tid. En yta som är enkel att rengöra men svår att reparera kan bli ett sämre långsiktigt val än ett material som går att underhålla.

I miljöer där barn vistas eller där organisationen har egna kemikaliekrav kan även innehållet i ytbehandling, lim, textilier och stoppningsmaterial behöva dokumenteras. Upphandlingsmyndigheten har särskilda möbelkriterier för bland annat ytbehandling och begränsning av särskilt farliga ämnen.

6. Välj möbler som fungerar tillsammans

Ett vanligt misstag är att bedöma varje möbel för sig. I den färdiga lokalen behöver bord, stolar, sittbänkar och övrig inredning bilda ett fungerande system.

Kontrollera höjder, proportioner och avstånd i en möbleringsplan. En bordsskivas form påverkar både antalet platser och hur människor möts. Ett runt bord kan skapa andra samtal och rörelsemönster än ett rektangulärt. En sittbänk kan ge många sittplatser på liten yta, men behöver placeras så att den inte skapar trängsel.

Samordna också träslag, kulörer och material. En sammanhållen miljö behöver inte vara enhetlig, men valen bör ha en tydlig tanke. Rakamas färdiga modeller kan kombineras med olika utföranden och bordsskivor för skilda ändamål, utan att projektet behöver utgå från fritt specialtillverkade möbler.

7. Räkna på hela livslängden

Det lägsta inköpspriset är inte alltid den lägsta kostnaden. Om en möbel snabbt behöver bytas ut blir både den ekonomiska och miljömässiga belastningen större.

Ta därför reda på:

• förväntad livslängd vid den avsedda användningen,
• hur möbeln ska skötas,
• om utsatta delar kan repareras eller bytas,
• om kompletterande produkter kan beställas senare,
• vilka garantier och servicemöjligheter som finns.

Upphandlingsmyndigheten lyfter lång livslängd, skötselanvisningar och reparerbarhet som viktiga delar i mer hållbara möbelinköp. Det ger ett bättre beslutsunderlag än att enbart jämföra styckepris.

8. Säkerställ dokumentationen före beställning

Samla rätt personer innan valet låses. Arkitekt eller inredare kan bedöma helhet, skala och gestaltning. Verksamheten vet hur miljön används i praktiken. Inköparen kan säkra att kraven är tydliga, relevanta och möjliga att följa upp. Vid behov bör även kompetens inom tillgänglighet, arbetsmiljö och brandskydd ingå.

Be om produktblad, mått, materialbeskrivningar, skötselanvisningar och relevant provnings- eller standarddokumentation. Skriv också ner vilken användning möbeln är vald för. Då blir det enklare att jämföra alternativ, följa upp leveransen och göra genomtänkta kompletteringar senare.

Checklista: att välja möbler för offentlig miljö

Innan beställningen bör ni kunna svara ja på följande frågor:

1. Är möbeln vald utifrån den faktiska användningen?
2. Fungerar möbleringen för lokalens tillgänglighet och rörelsevägar?
3. Passar ergonomin användarna, arbetsuppgiften och användningstiden?
4. Finns relevant dokumentation om kvalitet och säkerhet?
5. Tål material och ytor verksamhetens användning och rengöring?
6. Fungerar möblerna tillsammans i mått, uttryck och placering?
7. Har ni bedömt underhåll, reparerbarhet och kostnad över tid?
8. Är krav och val dokumenterade så att de går att följa upp?

Vanliga frågor om möbler för offentlig miljö

Vad kännetecknar en bra möbel för offentlig miljö?

Den är anpassad till verksamheten, användarna och rummets förutsättningar. Den ska ha rätt funktion och kvalitet, vara möjlig att sköta och bidra till en trygg och tillgänglig helhet.

Finns det särskilda lagkrav på offentliga möbler?

Det finns inte en enda svensk lag som samlar alla krav på lösa möbler. Beroende på lokal och användning kan bland annat regler om byggnaders tillgänglighet, brandskydd och arbetsmiljö påverka planeringen. Vid upphandling kan dessutom särskilda krav, standarder och avtalsvillkor gälla.

Vilka möbler passar i skolor och förskolor?

Valet ska utgå från barnens ålder, aktivitet, belastning, rengöringsbehov och den pedagogiska miljön. Materialinnehåll, säkerhet och möjlighet att förändra möbleringen kan också vara viktiga delar av kravställningen.

Hur väljer man hållbara möbler?

Bedöm kvalitet, förväntad livslängd, material, skötsel och möjlighet till reparation eller komplettering. En möbel som används länge är ofta ett bättre resursval än en billigare möbel som behöver ersättas tidigt.

Kan Rakamas möbler anpassas till olika miljöer?

Rakama erbjuder färdiga möbelmodeller med val av utföranden för olika projekt. Inom bord finns bordsskivor för många former av användning. Kontakta Rakama för att diskutera vilken modell, skiva, storlek och materialkombination som passar den aktuella miljön.

Möbler som håller ihop funktion och uttryck

Bra möbler för offentlig miljö märks inte bara genom hur de ser ut när de är nya. De visar sitt värde genom att fungera varje dag, för många människor och under lång tid.

Rakama tillverkar möbler i Sverige för offentliga och gemensamma miljöer. Behöver du hjälp att välja bord, stolar, sittbänkar eller andra möbler till ett projekt? Kontakta Rakama så hjälper vi dig att hitta rätt modell och utförande för verksamheten.

Källor och vidare läsning

• Boverket: Tillgängliga kommunikationsutrymmen i byggnader
• Boverket: Bredd i utrymningsvägar
• Arbetsmiljöverket: Arbetsställningar och arbetsrörelser
• Arbetsmiljöverket: Arbetsplatsen vid användning av datorer och bildskärmar
• Upphandlingsmyndigheten: Hållbarhetskriterier för möbler
• Upphandlingsmyndigheten: Utformning som möjliggör reparation
• Upphandlingsmyndigheten: Begränsning av särskilt farliga ämnen